Viktiga demonstrationer genom tiderna

Viktiga demonstrationer genom tiderna

I en demokrati har man rätt att demonstrera fritt och är skyddad av lagen. Det kan vara ett mycket effektivt sätt att bli hörd. Genom tiderna har flera demonstrationer haft stor betydelse för människors, länders och jordens framtid.

Viktiga demonstrationer genom tiderna

Arbetarrörelsen och 1a maj

1800-talets industrialisering i Europa och USA medförde stora förändringar för människor. Arbetet i fabrikerna var hårt, fattigt, smutsigt och farligt. Socialismen växte fram som protest mot den nya rika fabriksägarklassen. Arbetarna organiserade sig i fackföreningar och partier. De krävde kortare arbetsdagar, högre löner och drägliga levnadsvillkor. 1 maj 1890 firades för första gången en gemensam demonstrationsdag på flera håll i världen. Arbetarna visade att de var en kraft att räkna med. Undan för undan har levnadsvillkoren för arbetarklassen förbättrats tack vare demonstrationer, strejker och solidaritet.

Kvinnlig rösträtt

I början av 1900-talet infördes kvinnlig rösträtt i de flesta europeiska länder. Vägen dit var lång och inte utan våldsamma inslag. Suffragetterna i Storbritannien använde mer militanta metoder än andra rösträttsrörelser. Massdemonstrationer, hungerstrejker, skadegörelse, bränder blev välkända metoder. ”Handling, inte ord!” var aktivisternas slogan. I Sverige var rösträttskvinnorna fredligare. Men i juni 1918 tröttnade de kvinnliga kämparna och anordnade en marsch i Göteborg. Några tusen kvinnor deltog. År 1918 fick de brittiska kvinnorna rösträtt, i Sverige 1919.

Medborgarrättsrörelsen

Medborrättsrättsrörelsen i USA under 1950- och 60-talen handlar om kampen för alla människors lika värde. Den svarta befolkningen krävde samma rättigheter som de vita. Startskottet för rörelsen var när Rosa Parks, en svart kvinna, 1955 vägrade resa sig för en vit passagerare på bussen. Åratal av protester, demonstrationer och aktioner följde. Marschen till Washington för arbete och frihet 1963 samlade mer än 250 000 deltagare. Marthin Luther King höll där sitt berömda tal ”I have a dream”. Han mördades 1968, men rörelsen fortsatte med bland andra Black Panters. Under 1960-talet avskaffades de flesta apartheidlagar.  

Vietnamrörelsen

Vietnamkriget pågick mellan 1955 och 1975. Mot USA:s inblandning organiserades antikrigsorganisationer i både det egna landet och i Europa. Vietnamrörelserna engagerade fredsivrare, medborgarrättskämpar, liberala politiker och radikaliserade ungdomar. I Sverige var motviljan mot kriget stort och flera demonstrationer anordnades. Statsminister Olof Palme deltog i ett fackeltåg 1968. Det medförde några års diplomatisk kris mellan Sverige och USA. Det nordvietnamesiska motståndet, de ekonomiska och mänskliga förlusterna, soldaternas låga stridsvilja samt protesterna hemma och i världen ändade det tjugo år långa kriget 1975.

Vietnamrörelsen

Kärnkraft Nej tack

Med olyckan i kärnkraftverket Harrisburg 1979, uppstod ett politiskt tumult i Sverige. Många röster höjdes mot svensk kärnkraft. Det beslutades då om en folkomröstning 1980 om kärnkraftens vara eller inte vara. Folkkampanjen Nej till kärnkraft engagerade många människor. Demonstrationen i Stockholm mobiliserade tiotusentals deltagare. Resultatet av folkomröstningen blev för avveckling, men så har ännu inte skett.

Pride-rörelsen

Pride är en del av HBTQ-rörelsen (homo, bi, trans- och queer-personer) som propagerar för människors lika värde oavsett sexuell läggning. Mångfalden i sexuell läggning och könsidentitet är positivt och en del av individens personlighet. År 1969 slog homosexuella och transpersoner tillbaka mot polisens razzia på en klubb i New York, det så kallade Stonewell-upproret. Sedan dess firas 28 juni årsdagen av denna händelse med demonstrationer, parader och fest. I Sverige firades denna första gången 1971. För varje år tillkommer länder som anordnar Pride-parader. Det är dock fortfarande ett sjuttiotal länder där homosexualitet är olagligt.

Comments are closed.